Broder J:s Vittnesmål
21 februari 2009
När jag bara var ett spädbarn döptes jag som en katolik och från barndomen till grundskolan levde jag ett "roligt" liv och fick några vänner. Jag var inte i synd och var för ung för att förstå den här världen så jag gick igenom den "fritt". Jag hade dock hushållsbestyr, och om jag glömde att göra dem skrek pappa på mig. Detta gillade jag inte alls, så jag blev rädd för min pappa och lärde mig att lyda honom.
Sedan kastades jag in i skolan. Jag hade alltid ett riktigt hat mot platsen. Jag visste bara att det inte var där jag behövde vara. Ja, under årens lopp fick jag några så-kallade "vänner" som ca 3 år senare introducerade mig till äktenskapsbrottsliga synder och porr; vi var bara i fjärde klass och vi visste redan så mycket om synd. Dessa platser var verkligen onda. Först tyckte vi alla att det var äckligt hur folk syndade så här, men det tog inte lång tid för dessa sataniska tankar att växa. I sjätte klass (12 till 13 år gamla) hade vi alla ogudaktighet som hamrades in i oss och många människor var redan i allvarlig synd.
I sjunde klass bestämde jag mig för att titta på porr själv för första gången. Jag ska inte gå in på mycket detaljer, men jag var i ett sjukt andligt tillstånd... Jag träffade även en annan så-kallad "vän" i sjunde klass; han bodde nära mig och var pervers ända in i själen. Från honom lärde jag mig om homosexualitet och andra skändligheter...
I princip under mitt årskurs 7 hade jag begått nästan varje synd på jorden förutom att dricka. En dag när jag var liten gick jag på en "monstertruck"-show med min pappa och jag trodde att hans öl var min läsk, så jag drack den och spydde nästan. Sedan dess har jag alltid hatat alkohol. Vid den här tiden var jag inte ens 15 år gammal. En dag föreslog mina föräldrar att jag skulle bjuda hem några så-kallade "vänner"... vilket jag gjorde. När de fick reda på att min pappa hade öl föreslog de att vi skulle stjäla lite, men jag vägrade. Så småningom gav jag efter för grupptryck. Jag smuttade bara; ölen hade fortfarande samma äckliga smak som jag mindes. Under årskurs 7 började jag även spela fotboll.
Under hela den här tiden gick jag till en katolsk skola. Det lärde mig inte någonting, och det hjälpte mig inte heller på något sätt att bryta mig fri från synd. Jag lärde mig att be till "helgon" såsom Maria. Och i årskurs 7, som ett försök att bryta mig fri från synd, bad jag hela radbandet... strax efter att jag var klar mådde jag väldigt bra, men sen hörde jag för första gången YAHUSHUAS röst säga: "Varför ber du till Maria?" Jag visste vad rösten betydde. Den betydde att det finns EN GUD, och det finns EN bönemedlare, och detta är YAHUSHUA ha MASHIACH, den enda vägen till YAHUVEH, för alla andra har syndat.
Efter årskurs 7 fick vi en ny fotbollstränare för vår skola, och han var en nyfödd kristen som gjorde sitt bästa att vandra i nåd med HERREN. Så han startade ett program på vår skola som heter "FCA", ett program för kristna ungdomar där bibelstudiemöten undervisas efter eller före skolan. Årskurs 8 klass var inte lika illa syndmässigt, men jag tittade fortfarande på porr varje helg.
Efter årskurs 8 började årskurs 9, och tränaren som gjorde FCA fortsatte att göra det. Under sommaren lärde han sig mycket, såsom att tala i Heliga tungor och annat. Han lärde mig om dem, och jag trodde helt och hållet på dem, det enda problemet var att han inte såg att satan förfalskade allt YAH gör, så jag lärde mig aldrig faran av demoniska tungor.
Efter årskurs 9, under sommaren, blev synderna allvarliga. Jag var hemma med mina systrar (som normalt inte vaknade förrän klockan tolv på eftermiddagen eftersom de var uppe så sent) så jag hade huset för mig själv på morgnarna, så porrsynderna blev extremt allvarliga. Ja småningom började mina systrar titta på ett program som hette "A Haunting". Det här programmet handlade om riktiga demoner som skrämde folk, typ som ett hemsökt hus.
Efter att ha sett det här programmet med mina systrar några gånger blev jag riktigt rädd för demoner och bestämde mig att vända mig till "tro" för att hindra mig från att bli rädd. En dag öppnade jag Bibeln och jag kan inte komma ihåg exakt vilken vers jag såg, men det var i Psaltaren och det stod något i stil med "Du är i HERRENS hand. Ingenting ska någonsin skada dig, när du är på betesmarken och betar av gräset och växer i HERRENS Ord."
När jag såg det här så tänkte jag för mig själv: "Wow, den här boken känner mig verkligen." Jag vet nu att det var vår IMMAYAHS Smörjelse som öppnade Bibeln för mig. Varför HON gjorde det vet jag inte eftersom jag var i mycket synd.
Med tiden började jag försöka vända mig till att "tala i tungor" men jag ville inte offra min synd. Först kunde jag inte tala det, men sen en dag när jag var på MySpace såg jag en annons som sa "allt om den HELIGA ANDEN" och jag bestämde mig för att klicka på den. Det stod att den måste laddas ner innan jag kunde läsa den och jag tänkte för mig själv, "det är okej". Medan jag väntade på att den skulle laddas ner tänkte jag, "Jag tror att jag borde försöka tala i tungor". Så jag försökte... Och det fungerade: jag talade ett konstigt språk. Men det här var demoniska tungor och jag skakade över hela kroppen medan jag talade. Medan jag gjorde det här (det varade bara i ca 8 sekunder) tänkte jag, "wow, det här är häftigt". Sen blev dokumentet klart... och jag öppnade det och började läsa det, och det beskrev skillnaden mellan demoniska manifestationer och den HELIGA ANDEN. Jag var rädd. Jag visste nu att jag skulle hamna i helvetet. Jag hade en demon som besatte mig och jag var så rädd för att hamna i helvetet att jag hoppade ut ur mitt kött och offrade synden på ungefär fyra veckor. Men nu kämpar jag fortfarande mot den idag, eftersom det står i många av YAHS Profetior: "satan kommer att försöka återuppbygga gamla högborgar."
Jag bestämde mig för att söka på internet efter svar, och så småningom ledde YAH mig till amightywind.com där jag för första gången fick reda på hur man blir frälst: det är en kärleksfull och lydig relation med YAHUSHUA ha MASHIACH, inte en religion.
Nu är jag här 8 månader senare och skriver mitt Vittnesmål... och ångrar den synd jag gjorde, för den gör vägen inte lättare. Men jag är tacksam att YAHUSHUA ha MASHIACH frälste mig, för utan HONOM skulle jag vara i helvetet, för evigt...